Operation: fixa en karl åt Hanna

  När jag och min före detta flyttade isär var Lars mycket bekymrad över detta.
Jag förklarade att man klarade sig fint utan med, men han ville inte riktigt ta till sig detta, mansgris som han är. Tjejer kan inte klara sig själva helt enkelt!
En kvällsvisit sa han bestämt:
- Nanna, du ha ingen man, det måtte du ha! Det e bra!
- Nej, jag klarar mig utan. Det är så här förstår du att kvinnor kan och.. innan jag han gå in djupare på mina feministiska försvarstal så avbröt Lars mig.
- Jaha??? Du bööööök?
- Nej, jag är inte bög, eller lesbisk som det heter om man är en tjej som gillar en tjej, jag har det bara väldigt bra själv!
Lars tittade på mig som om jag inte var riktigt klok men sa inget mer.
  Några dagar senare mötte jag Lars på stan. Han kom åkandes i bil med sin pappa och jag gick över torget. Det var fullt av folk denna sommardag och redan när jag såg att han sken upp och vevade ned rutan anade jag oråd men jag kom liksom inte undan.
- Heeeej Nannaaaaa! Lars hängde sig ut genom rutan. Nu vet jag en man till dig! Ni kan ha löllop!
Jag kände hur folk tittade och hörde fnissningar men vägrade lyfta blicken från de väldigt intressanta kullerstenarna jag gick på. Som tur var hann han inte få ur sig några namn innan de försvann ur sikte.

Ett par dagar senare träffades vi igen.
- Nu Nanna, har jag betällt en man åt dig! En hockeyspelare och han komme imorrn klocka två!
Eftersom Lars är som han är så kan man ju inte riktigt lita på honom, så det var med pirr i magen jag satt och tittade på när klockan började närma sig två dagen efter.
Som tur var kom det inget skrymmande paket från NHL eller något annat för den delen, men jag var bra nervös!

Underhållning

   Det ska underhållas på alla födelsedagar, grillkvällar och allmänna familjesammankomster. Naturligtvis är det då Lars som ska hålla i trådarna. Har man tur så är det lite Kubb, en fotbollsmatch eller en lugn musicquiz han har planerat. Om det är det sistnämnda brukar Lars välja ut lite låtar som han spelar och så ska vi andra skriva ned vad de heter. Första frågans svar är alltid "Dagny", det är favoriten, så har man varit med ett tag så brukar man ha ett rätt i alla fall. Resten av låtarna brukar vara med Svenne Rubins, Scotts och Sven Ingvars. Konstigt nog brukar det rätta svaren på dem också vara "Dagny", men det är ju i Lars facit det.
  Har man otur en sådan här familjetillställning har Lars planerat ett musikalt framträdande, och släpat fram högtalare och gitarr. Då brukar man få höra en tondöv version av " En gammal Amazon" X antal gånger under kvällen.

  En gång när jag var ute i trädgården och grejade hörde jag ett konstigt men väldigt välbekant ljud som jag inte kunde placera riktigt. Jag gick runt på framsidan och bort mot ljudet som kom ifrån mammas gård. När jag kom runt hörnet såg jag Lars stå framför huset utklädd till Svenne Rubins i full mundering, solbrillor, skoal-keps och urful skjorta. Han hade släpat ut högtalare, förstärkare, mixerbord och mikrofonstativ.
Han stog och dansade utan takt och sjöng ungefär likadant. Rätt likt Svenne Rubins dock!
- Hej Nanna! ropade  han när han för syn på mig. Kom å sjung bakom!
- Öööhhh.... jag tittade runt lite på gården och såg att grannar stängt fönster och dörrar trots att det var 25 grader varmt ute. Endast en modig granne stod ute och tvättade bilen. (Kan bero på att han inte kunde gå ifrån bilen inlöddrad i sommarvärmen kanske)
Nej, Lars jag tror jag hoppar det. Du får nog ta och skruva ner volymen lite det hörs bort till mig.
- Vaffö? Ja sjunge ju fint?

Hjälp

Lars hälsade på mig en dag och vi gick ut i trädgården på baksidan, han med skor och jag utan på trägolvet. Min hund Luna följde med. Efter ett tag gick hon ut på gräset och dumpade.
-Åh, snälla Lars, du som har skor kan inte du gå ut och hämta?
- ALLRI! Inte ja å bajs, naaaeeee!
- Snälla kan du inte hjälpa mig då?
- Vänta.. Han börjar snöra upp sina skor omsorgsfullt, tog väldigt god tid på sig, sedan ställde han dem framför mig.
- Sådä! Du få låna, ja hjälpa dig. Du hämta bajj nu!
- Hrm.. Tack..

Citat: Lars

Jag hade gjort, i mitt tycke, världens finaste påsktårta. Lars' kommentar:
- Mamma kan jag äta det här elle e ja alleggiskt? Du vet ju, du ha ju känt mej ungefä sen ja va bebis.


Hemvården frågade Lars om han var allergisk mot något i en hälsoundersökning.
 (Det är han inte, förutom allt han inte gillar typ sallad) Hans svar var
- Pollen.
- Nej Lars, rättade jag. Du är inte pollenallergiker. För övrigt finns det inte i mat.
- Det vet inte du Nanna helt säkert!


Lars förklarar för mig hur man kör bil:
- Ett: håll i ratten, numme två: kolla etter katter å älga, numme tee: åka lugnt, kolla ingen bil ingen bil! Ja kan hjälpa dej, vi ta pappa bil! ( ingen av oss har körkort och kommer troligtvis aldrig få heller av olika anledningar)

Lars ville fråga mamma om skjuts trots att jag sagt att vi kunde gå, när vi skulle iväg någonstans vart det nu var. Så för att jag inte skulle höra:
- Mamma kom, jag måste lite i ditt öra!