Bröllop

  Jag bor ett stenkast från våra föräldrar så det var inte ovanligt att man fick ett besök från Lars fram på kvällskvisten. Han ville bara "kolla mig" som han sa. (vad han nu trodde jag höll på med för olagligheter här hemma) En sådan kväll satt jag och Lars hemma hos mig och filosoferade om livet. Vi började prata om mina vänner som gift sig och plötsligt utbrister Lars
- Ja vet Nanna! Du å ja, löllopp!
- Nej Lars, vi kan inte gifta oss.
- Nää juttdeee... Lars såg tankfull ut. Du ä fö gammal!
- Hrm, nu var det ju kanske inte det jag syftade på i första hand, utan snarare det att vi är syskon, menade jag på.
- Å Gammal! svarade Lars bestämt.

En annan gång hade vi bestämt att vi skulle umgås men så fick jag förhinder i jobbet.
Restaurangen jag jobbade på skulle arrangera ett bröllop och vi skulle provlaga menyn just den kvällen.
- Du Lars, vi får ta och träffas nästa vecka istället för jag måste jobba.
- Vaffö??
- Jo det är några som ska ha bröllopsfest hos oss på jobbet så jag måste ju lära mig hur vi ska laga deras mat.
- Ja! Passa på!! utbrister Lars glatt.
- Passa på? undrar jag.
- Ja, gifta dig Nanna! Löllopp! Du behöve en man!
- Men Lars, det är ju inte direkt så att man kan gå dit med bröllopsklänning och ta en kölapp liksom, menade jag.
- Inte? Prova?